Related Paintings of unknow artist :. | Floral, beautiful classical still life of flowers.087 | Albertus Verhoesen: Peacocks and chickens | Eberle Dackelfamilie | Impression | A Fish |
Related Artists:
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Edward Hicks
1780-1849 Edward Hicks (April 14, 1780 ?C August 23, 1849) was an American Folk painter, a distinguished minister of the Society of Friends, and he also became a Quaker icon because of his paintings. Edward Hicks was born in his grandfather's mansion at Langhorne, in Bucks County, Pennsylvania. He was born into a life of luxury, and his parents were both Anglican. After his mother passed away when he was eighteen months old, Matron Elizabeth Twining - a close friend of his mother's- raised him as one of her own. She also taught him the Quaker beliefs. This had a great effect on the rest of his life. At the age of thirteen he was an apprentice for coach makers William and Henry Tomlison. He stayed with them for seven years. His living situation inspired him to desire a much better way of life for himself. He wanted a simple, well respected life and to be able to earn his own wages. He wanted to be able to make choices for himself, in all that he did. It was then that he knew that something amusing and entertaining such as a career in art could satisfy his goals. He spent three years contemplating what his life meant to him, and grew a strong passion for art. His religious commitments affected his thoughts on living and art in many ways. In 1803, he married a Quaker woman named Sarah Worstall.
Pater, Jean-Baptiste
French Rococo Era Painter, 1695-1736 French painter and draughtsman. He was taught in Valenciennes by Jean-Baptiste Guid? (master 1697; d 1711) and also by his father, Antoine Pater (1670-1747), a sculptor whose portrait was painted by Antoine Watteau (Valenciennes, Mus. B.-A.), who was also a native of Valenciennes. He probably followed Watteau to Paris after the short stay that the latter made in Valenciennes around 1710. Pater thus became a pupil of Watteau. Watteau's difficult character led to Pater's dismissal. He then spent a few hard years on his own in Paris, before returning to Valenciennes around 1715 or 1716. He tried to work independently of the local corporation of St Luc, of which he was not a member; a number of comical legal difficulties ensued, and Pater returned to Paris in 1718. There he must have been in contact with Watteau, since he worked for some of the latter's clients, such as the dealers Pierre Sirois and Edm?-Fran?ois Gersaint, and the collector Jean de Jullienne. In the spring of 1721 the dying Watteau called Pater to him at Nogent, near Paris, apparently full of remorse for his previous attitude and wishing to instruct him in the basic tenets of his painting,